fortunefaded

Igår kände jag mig inte på topp under eftermiddagen. Trött och gnällig efter praktiken.
Jag och han hade planerat att gå till gymmet i simhallen för att träna, men det kände jag inte alls för. Istället kom jag med förslaget att vi skulle springa runt sjön, vilket blir en runda på ca 5 km. Fem kilometer är en baggis för pojkvännen, men inte för mig. Så långt har jag aldrig sprungit. Satsade på att klara halvvägs åtminstone, men jag sprang och sprang och sprang. Till slut var vi hemma igen, och jag var så otroligt stolt över mig själv. Visst, det gick kanske inte jättefort. Men det gick! Växjöloppet nästa ;)